Det sket sig...

Deprimerande nog lyckades vi inte hålla tätt, och inte göra tillräckligt många mål, för att behålla vår tredjeplats. Torsk mot MPS och minst en tappad placering i seriens sista omgång. Fan. 

Vi började dock starkt med en fin soloinsats av Kristian som drog två försvarare och levererade ett stenhårt skott. Några minuter senare bjöd MPS på ett självmål, en försvarare nickade försmädligt fel och 2-0 kändes betryggande. Eller hur...

MPS egen Maradona, med dom grå tinningarnas krull gjorde en omöjlig nedtagning, drog Martin och fick iväg ett stenhårt skott. Futuballs målvakt hade inte haft några problem med skottet om han hade stått rätt placerad, vilket han inte gjorde. Dåren stod och vaktade stolpen eller kortsidan eller något helt annat. Godnatt. 

Kvitteringen kom efter en kollektiv bytesförvirring som ställde större delen av MPS fria och Futuball på läktaren. MPS grålockige kerub visade även här prov på initiativkraft och förmåga att sparka bollen åt rätt håll. Futuballs målvakt visade prov på förmåga att tappa fokus. 

Ledningsmålet, spiken i våra förhoppningars kista, kom återigen från vår nemesis. Stark och teknisk tog han sig runt försvaret och sköt mot en utrusande (vad är dealen?) målvakt. 

Avsaknaden av vår starkaste målskytt Martin (Kristians) märktes, likaså nervositeten och en plågande påminnelse om våra svårigheter med målskyttet. 

Imorgon spelas säsongens sista match, Mitt I - Rohde Schwartz, vinner Mitt I tappar vi ytterligare en placering. 

Nåja, vi kan knappast vara missnöjda med säsongen och kämpaviljan. Mer om det, och avslutningsfesten, inom kort.