måndag 14 september 2009

Braveheart OK – FC Liberalerna 0-5

Klockan 06:30 stod fem starka män i rosa tröjor på Zinken för att möta Sveriges samtliga 11 folkpartister. Fler skulle de icke bli.

Hur vinner man en match man ska vinna när man redan har förlorat på förhand? Svaret är enkelt: det gör man inte. Trots kanonräddningar av Johan i mål. Trots storspel av försvarsminister Jon. Trots Amandas tunnel och resoluta bollvinnande. Trots Joars kämparinsats. Trots Molotovs idoga löpande. Trots Björns fyra avdribblingar.

När Amanda kom springande i femte minuten och transformerade Futuball från fem man till fem man och en kvinna var ställningen 0-1 och hoppet om poäng i princip ute. Det kändes mer som en fråga om hur stor förlust det skulle bli.

Men i sådana situationer händer något med vissa lag. Och Futuball är ett sånt. Istället för att kriga om poäng krigades det för tröjan. Man började vinna bollar, dribbla och slå tunnlar. Slet och sprang och sprang lite till. Till och med det, för Futuball, så sällsynta kortpassningsspelet fungerade stundtals riktigt bra och resulterade i ett par vassa lägen. Tyvärr ville bollen inte in. Annat än i Futuballs mål.

Slutresultatet skrevs till 5-0 men trots det numerära överläget på plan och fyra avbytare dröjde det tills en bit in i andra halvlek innan Liberalerna fick in 3-0-målet som grusade alla förhoppningar om ett mirakel.

Avhoppen var av alla de slag: plötsliga, väntade, aviserade, oväntade, bortglömda. Men mest av allt var de lite olyckliga - för den här matchen hade … vi faktiskt kunna vinna.

(VI ÄR VACKRAST, VI ÄR BÄST, VI ÄR DOM SOM [tyvärr inte] VINNER MEST)

Att FC Z-Tores dubbelgångare gjorde ett par av målen för Liberalerna och överjublade* är väl mest av akademiskt intresse. Nästa måndag väntar en livsviktig match mot Stream Serve. Det kommer gå bättre än någonsin.



*Överjubla Verb. Att fira något oviktigt som om det vore viktigt. Ex. Han gjorde mål i korpen och överjublade som om han avgjort en VM-final.

Inga kommentarer: